Respons  |  Sök  |  Sidkarta  |  In English  |  Suomeksi

Vindförhållandena vid kusten

Vid kusten uppvisar vindhastigheten stora skillnader mellan havs- och landområden nära markytan, men skillnaderna minskar med ökande höjd.

På de stora vindhastighetsskillnaderna nära gränsskiktet vid kusten inverkar förändringen i terrängens skrovlighet (liten z0 på havet, i inlandet stor z0 för skog). Skärgården, enstaka öar och uddar och växlingen mellan dem ökar terrängens inhomogenitet och ökar skrovligheten. Skogbeväxta öar skapar också hinder för luftströmmarna, och deras inverkan bör tas i beaktande i modelleringen. I allmänhet förändras luftens stabilitet även i de lägre luftskikten när man förflyttar sig från hav till land eller tvärtom. Vindförhållandena och luftströmmarna i Finlands skärgård och kustområden är också särskilt utmanande och svåra att modellera. Att med modeller beskriva vindförhållandena, för t.ex. Finska vikens södra kust samt Tysklands och Nederländernas kustområden, är betydligt lättare.

Allmänt taget är vindförhållandena ur vindenergisynpunkt betydligt bättre på öppet hav än på inlandsområden nära kusten, särskilt när man betraktar vindförhållandena nära havs- eller markytan; medelvindhastigheten är större och turbulensen mindre. Å andra sidan förbättrar topografins ökande höjd vindförhållandena i inlandet; t.ex. 40 km från kustlinjen kan man med nuvarande vindkraftverkshöjder (navhöjd 100 m) komma till lika bra vindförhållanden som där nu fungerande mindre och lägre verk är placerade.



Med AROME-vädermodellen år 2000 beräknade månatliga medelvindhastigheters växlingar längs Bottniska vikens kustområden.



Med AROME-vädermodellen år 2000 beräknade månatliga medelvindhastigheters växlingar i Björneborgs kustområde, i maj, som vertikala genomsnittsbilder.



Med AROME-vädermodellen år 2000 beräknade månatliga medelvindhastigheters växlingar i Björneborgs kustområde, i november, som vertikala genomsnittsbilder.