Respons  |  Sök  |  Sidkarta  |  In English  |  Suomeksi

Modelleringens noggrannhet

Modelleringens noggrannhet varierar för vindpotentialens del lokalt och med årstiderna jämfört med väderstationernas vindmätningar eller med mätningar i höga master. För vissa områden ger modellen medelvindhastigheter som är mycket nära de uppmätta, på andra ställen är avvikelserna från uppmätta värden större.

Noggrannheten för den metod som använts för vindatlasarbetet har granskats på tre olika sätt:

  • AROMEs vindhastighet vs. med mätmast eller av väderstation uppmätt hastighet i den aktuella koordinatrutan;
  • AROMEs, med WAsP-modellen beräknad vindhastighet på bestämd höjd, vid bestämd mast, vs. vid masten mätt vindhastighet;
  • AROMEs vind vs. med väderradar uppmätt vind
Vindatlasens vindhastighetsvärden och beräknade fördelningar har inte direkt kunnat jämföras med observationer, eftersom representativa vindmätningar (mätningar i höga master), för de valda månaderna inte finns tillgängliga i Vindatlasberäkningarna.

Därför har man i jämförelsen, med start 1.6.2008, vid sidan om rutinväderprognoserna, använt med AROME körningar beräknade +3 och +6 h prognosresultat, för vindatlasens 2,5 x 2,5 kvadratkilometers koordinatrutor och i vindatlasen använda höjder. I jämförelsen använd AROME är identisk med den AROME, som använts för Atlasen.

Jämförelsen av vädermodellens resultat med mätningarna är inte en helt riktigt värderingsmetod för modellens noggrannhet, för vindmätningar som gjorts i en punkt representerar en punkts värde, på vilken omgivningen (terrängens topografi, terrängens dynamiska skrovlighets z0 variationer, byggnader samt enstaka träd och buskar) inverkar desto mera ju lägre mätningen görs. Å andra sidan är den använda vädermodellens, 2,5 x 2,5 km2 stora horisontala, koordinatruta en medelvärdesbild av terrängens topografi och skrovlighet, som i koordinatrutan beskrivs med bara ett representativt värde. Vädermodellens verkliga upplösning nära ytan är sämre än koordinatrutans storlek.

I AROME-modellen är beräkningsytorna inte de samma som de höjder för vilka vindvärdena görs. För varje höjd beräknas vindvärdena på respektive höjds övre och undre modellyta, med lineär interpolation.

AROME+WAsP-modelleringen, med vilken man gör Vindatlasdata för 250 x 250 kvadratmeters rutorna, beaktar inte enstaka terrängformer eller hinder, utan använder terrängens skrovlighetsområden på minst 25 ha. I den vidstående WAsP-verifieringen, där man granskar vindpotentialen i en koordinatruta, kan man använda mycket finindelade terränghöjd- och skrovlighetsdata. Dessutom kan man beakta inverkan på vinden av t.ex. hinder (hus, höga skorstenar, enstaka träd osv). I princip kan alltså med WAsP beräknade vindar bättre jämföras med vindmätningar från master och väderstationer, än de som gjorts med vädermodellen.

I princip kan med väderradar mätt och med vädermodell beskriven vind bättre överensstämma, eftersom båda representerar medelvinden för ett luftpaket av en bestämd storlek.

Å andra sidan måste man också vid betraktandet av motsvarigheten mellan modell och mätningar beakta att vindmätningarna inte är felfria. Masterna förorsakar mätfel, endera för att instrumenten är för nära massiva mastkonstruktioner, och/eller förändras mastens strömningsdynamik när där samlas snö eller is, och mätningarna inte representerar störningsfri luftströmning. Mätarna kan nedisas vintertid, varvid uppmätt vindhastighet blir för låg och vindriktningen felaktig (för koppanemometri och bruk av vimplar), eller för akustiska mätare för hög eller låg hastighet beroende på hur is eller snö fäst sig vid mätaren. Vindmätarna är också omtyckta spanings- och sittplatser för fåglar, vilket kan förorsaka tillfälliga fel.

Vindmätningar görs vanligen som tio minuters medelvärden och resultaten lagras enligt klocktid. Modellens vindhastighet representerar inte så här noggrann tidpunkt. När vindhastigheten varierar mycket har tidpunkten för jämförelsen stor betydelse för enskilda tillfällen.