Respons  |  Sök  |  Sidkarta  |  In English  |  Suomeksi

Användningen av vindmätningarna i Vindatlasarbetet

Meteorologiska institutet har med avseende på behoven ett tätt väderobservationsnät. Det är dock inte geografiskt tillräckligt täckande, och mätningarna är inte från tillräckligt hög höjd, för att med hjälp av dem göra en representativ vindenergikarta. För vindatlasarbetet var det inte möjligt att resa nya master för klimatologisk kartering, emedan leveranstiden var under två år (1.6.2008 - 30.11.2009).

Meteorologiska institutets väderobservationer har ändå medverkat i vindatlasproduktionen genom dataassimilation, som används vid numerisk vädermodellering.

Dataassimilation

Dataassimilation hör till de räknebaserade forskningsmetoderna. Det är en metod där man korrigerar modellens inre tillståndsvariablers värden med de observationsvärden, som man fått efter att modellen anpassats. Vädermodellens utgångsläge bestäms med dataassimilation till att svara mot observationsvärden i atmosfären. I dataassimilationen fås det nya utgångsläget genom att korrigera redan tidigare beräknade, för det nya startögonblickets gällande prognosen, med nya observationer, varefter man ur nytt uppnått startläge beräknar en ny prognos, som på nytt korrigeras osv.

För Finlands vindatlas har dataassimilationen gjorts med HIRLAM-väderprognossystemet med sex timmars intervall. De viktigaste observationerna har varit i Europa och Nordatlanten utförda radiosonderingar, som gett atmosfärens, temperaturens och fuktighetens vertikalfördelningar vid en var sonderingsstation.

Därtill har med Meteorologiska institutets egna och med WPD Finland:s, Vaisala Oyj:s och Ålands Vindenergi Andelslags master gjorda mätningar, samt på Pyhätunturi kaltopp i samarbete med Pyhätunturi OY, gjorda vindmätningar använts för vindatlasarbetet, för utvärdering av den använda metodens lokala noggrannhet.



 



För Finlands vindatlas har data-assimilering utförts i cycler om sex timmar med hjälp av väderprognossystemet HIRLAM.